Överglad tjej i myskläder. Yeey!

Heeej! Mitt humör stiger i takt med solen och jag kan knappt sitta still längre, vill springa runt i värmen och göra allting man längtat efter att göra hela vintern. Åhh, vad bra det känns! Annars har jag fått en thing för 1D (Liam är den snyggaste, så det så!), köpt lite nytt i klädesväg, hittat en del sådär extra bra låtar, ätit väldigt mycket glass och bara levt livet helt enkelt. På tal om kläder så beställde jag hem en konfirmationsklänning för någon vecka sen och tack o lov var den helt perfekt, jag hade inte direkt hunnit hitta en ny tills på söndag. Klänningen och allt det dära får ni se först i helgen, vill ju inte visa hur jag ska se ut innan den stora dagen ;). Men ja, vi ses och hörs och allt det där. Puss&kram

Mitt humör går från jättebra till jättedåligt på bara några sekunder och dem senaste veckorna har hela jag varit en berg- och dalbana. Nästan skuttar omkring en dag och släpar fötterna efter mig nästa. Ibland känns livet på topp och jag mår sådär bra som man gör på våren, ibland känner jag mig så deppig att jag får lust att ligga med huvuvdet under kudden hela dagen. Vet inte riktigt varför det är så här, men det är väl antagligen något med mina hormoner som spökar. Orkar inte riktigt med detta nu, jag vill helst av allt vara den där pigga och glada tjejen som tar lätt på allt hela tiden. Men jag är inte sån, speciellt inte när det känns som om allting rasar samman av ingen anledning alls. Nej, jag har egentligen ingen anledning att vara ledsen. Våren är här, livet leker, skolan går bra och alla runtomkring mig är lika bra som vanligt. Ändå känns ingenting bra. Ändå går jag runt med en klump i halsen och ändå sover jag inte tillräckligt om nätterna. Det är jobbigt. Det är så otroligt jobbigt. När man känner att man inte riktigt har rätt att vara ledsen när andra har det mycket sämre, men när man inte kan släppa taget om det. Är rätt less på det nu. Orkar inte riktigt mer. För även om jag vill vara glad så kan jag inte alltid vara det, det funkar inte så. Det är som om det inte är jag som bestämmer när jag är glad eller ledsen. Som om jag bara följer med och känner det som bubblar upp i mig för stunden. Så borde det vara. Så måste det vara. Annars förstår jag ingenting.

Yep, jag tänker för mycket.

Hola! Har varit inne stan idag med ett par goa vänner och fick med mig en del saker hem, lägger upp bilder när jag har tiden för det. När jag kom hem satte jag mig här vid datorn med förhoppningen om att kunna se på Vampire Diaries, men det var något fel med uppspelaren så det blev inget med det. Det hela slutade med att jag fastnade vid diverse sociala medier och kommer säkert vara där resten av kvällen. Well, ha det så fint allesammans! Peace.

Jag kom hem för några timmar sen men har ingen riktig ork just nu. Är tillbaka snart!